Kartor Kort om katastrofen Att resa till Tjernobyl Förteckning över kraftverk Länkar Om webbplatsen




   KORT OM KATASTROFEN    (Uppdaterad 2017-01-07)
Detta är en mindre sammanställning av det som är skrivet om Tjernobylolyckan på webben och uppgifter från Ukrainska myndighetspersoner.
Någon kanske uppfattar denna sammanställning som partisk, vilket den troligtvis är, men det har inte varit min avsikt. Avsikten med sammanställningen är att ge läsarna en komprimerad sammanställning av det som är skrivet om det som hände den där natten 1986 och efterverkningarna av denna händelse.
Bilderna från mina hittils tio besök under åren 2010-2016 i området är ett komplement till texten, eller tvärt om......


Tjernobylolyckan (olyckan klassas som en nivå 7-olycka på den 7 gradiga INES-skalan.) var en reaktorolycka i kärnkraftverket Tjernobyl (svensk stavning), som ligger 18 km från staden Chornobyl, ett par km från staden Pripjat och 11 mil norr om huvudstaden Kiev (Kyiv) i den dåvarande sovjetrepubliken Ukraina, som inträffade natten den 26 april 1986 omkring klockan 01.23 när reaktor fyra i kraftverket förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar med vindens hjälp spreds över stora delar av Europa.
Olycksorsaken berodde på dålig design och operatörsfel då operatörerna stängde av flera säkerhetssystem i strid med gällande regler, för att kunna genomföra vissa test.
Vid tillfället för olyckan pågick ett experiment som genomfördes på låg reaktoreffekt. Syftet var att undersöka om turbinerna kunde leverera ström om den externa strömförsörjningen bröts. För att genomföra experimentet hade vissa säkerhetssystem tillfälligt kopplats ur. Dock uppstod elbrist i kraftnätet varpå kraftverket fick instruktioner om att återuppta normal produktion. Den hastiga och oplanerade effekthöjningen skedde fortare än under normal drift varvid kylvattnet i reaktorn förångades, vilket ytterligare ökade effekten. Resultatet blev en ångexplosion som förstörde själva reaktortanken och satte eld på grafiten som fungerade som moderator. En grafitbrand är svårsläckt på grund av den höga värmen och under de dagar branden pågick spreds stora mängder radioaktivitet upp i luften. Branden var den huvudsakliga orsaken till att olyckan fick effekter på stora avstånd från Tjernobyl. Radioaktiva partiklar transporterades högt upp i luften för att sedan spridas vidare med vinden och falla ner med hjälp av regn.

I början gav Sovjetunionen ingen information om att en allvarlig olycka skett men personal vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppland noterade höjd radioaktivitet den 28 april. Vid mätningar kunde det konstateras att radioaktiviteten inte hade sitt ursprung i Forsmarks kärnkraftsanläggning och detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. I Finland, där känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats bedömde man till en början att det var frågan om ett mätarfel. Det anses allmänt att Sovjetunionen till en början försökte mörka för omvärlden och sina egna medborgare att olyckan hade inträffat.
Det tog lång tid innan man på olycksplatsen insåg hur allvarlig situationen var. Man utgick från att själva reaktorn var hel då skalan på mätarna som fanns inte räckte för att visa den egentliga strålningsnivån, varför den missbedömdes. Av de som initialt deltog i arbetet med att kyla ner reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka. Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon.
I november 1986 göt man in hela reaktor 4 i 250 000 ton betong i en låda (populärt kallad "sarkofagen") för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Det har senare kommit uppgifter att betongen håller på att spricka. Tillträde för obehöriga till närområdet vid reaktorn är förbjudet, såvida man inte deltager i av myndigheterna guidade turer, och även dessa guidade turer får endast uppehålla sig i närområdet en mycket kort stund (10 minuter, 2016).

I Ukraina, Vitryssland och Ryssland har ett stort antal barn drabbats av sköldkörtelcancer, ett stort antal människor fått flytta för gott, stora landarealer kommer inte vara odlingsbara under lång tid framöver, skogar kan inte utnyttjas och många människor oroar sig för sin hälsa. Under de första veckorna evakuerades ungefär 100 000 människor från området och stora områden omkring kraftverket är fortfarande obefolkade och området närmast nollpunkten (vid kraftverket) kommer att vara farligt att vistas i under hundratals år. (Dessa uppgifter anses av en del människor vara inkorrekta.)

Under de första 36 timmarna evakuerades 35 000 människor från staden Pripjat och dess omedelbara närhet. Evakuering från ett större område som inkluderade delar av Vitryssland påbörjades den 3:e maj 1986. Detta område kom sedan att kallas "30-km zone" p.g.a. att området är en cirkel med radien 30 km. Minst 50 000 människor i Ukraina och 25 000 i Vitryssland omfattades av denna tvångsförflyttning, som fortsatte in i juni 1986. Under 1986 och 1987 gjorde myndigheterna i Vitryssland bedömningen att ytterligare 50 000 människor måste evakueras, denna gång från områden utanför 30-km zonen och under perioden 1991-1993 förflyttades ytterligare 30 000 människor. I Ukraina gjorde man också en bedömning att människor utanför zonen skulle förflyttas och under perioden 1991-1996 förflyttades ungefär 50 000 människor. Det totala antalet människor som har förflyttats med eller mot sin vilja antas nu överstiga 200 000.

Myndigheterna har förutom ökningen av sköldkörtelcancer hos barn inte knutit andra sjukdomar till olyckan (de omedelbara borträknade), och enligt sammanställningen "Exposures and effects of the Chernobyl accident", i volym II av UNSCEAR 2000 Report fanns inga indikationer om att katastrofen har påverkat frekvensen av andra cancerformer som till exempel leukemi, strupcancer, och magcancer. Enligt samma källa finns inte heller några tecken på att antalet missbildade barn skulle ha ökat i dessa områden.
Andra källor och andra organisationer har mycket motstridiga uppgifter.
På samma gång visar den senaste stora internationella utvärderingen av olyckans konsekvenser att den extra stråldosen till följd av olyckan för flertalet människor inte innebär något allvarligt hälsoproblem. I Sverige kom det största nedfallet av radioaktiva ämnen i delar av Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland. De allra flesta får mycket låga stråldoser till följd av nedfallet. Ett begränsat antal personer som bor i områden med högst nedfall och som äter mycket vilt, insjöfisk och svamp kunde femton år efter olyckan få stråldoser som uppgår till några tiondels m(illi)Sv/år. Hälsoeffekterna i Sverige är mycket små eller obetydliga och man kan inte förvänta sig någon mätbar ökning i cancerfrekvens som kan förklaras av strålning från Tjernobylolyckan.
En genomsnittlig svensk erhåller normalt en årlig stråldos av ca: 4 mSv. Tillskottet till följd av Tjernobylolyckan beräknas vara 0,01 m(illi)Sv per år. 50 m(illi)Sv under ett enskilt år är satt som gränsvärde för högsta tillåtna dos för personer som arbetar med strålning.
www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/

I augusti 1990 fattade det Ukrainska parlamentet ett beslut om att göra ett uppehåll i byggandet av kärnkraftverk. Detta beslut upphävdes 1993 med anledning av den energibrist som Ukraina då hade.
2006 beslutades att 22 nya reaktorer skall byggas fram till 2030.
Ukraina har enligt IAEA:s sammanställning 2017-01-07 femton kärnkraftverk i drift och två stycken under byggnation sedan 1986/1987, (med planerad driftsättning 2015/2016).
Ukraina har även en av Europas största fyndigheter av uran.


© Copyright 2010 www.tjernobyl.nu - Länka gärna men använd inte materialet på andra webbplatser utan tillstånd...
info (snabel-a) tjernobyl.nu